Praktiska frågor

Kom överens om dopförrättningen med prästen.

För dopförrättningen behövs en vit dopdräkt, handduk, kors och ikon.

Enligt den ortodoxa kyrkans tradition ger man barnet ett namn som något av kyrkans helgon har burit.

Minst en av faddrarna ska vara ortodox.

Genom dopförrättningen blir barnet en fullvärdig medlem av kyrkan och kan delta i alla kyrkans heliga förrättningar, inklusive nattvarden.

Förrättningarna i samband med ett barns födelse är bönerna för modern i barnsäng, namngivningsbönerna på den åttonde dagen och kyrktagningen på den fyrtionde dagen efter födelsen.

Numera förrättas kyrktagningen ofta först efter dopet, så att den nya medlemmen i kyrkan kan föras till nattvarden i samband med kyrktagningen.

I regel döps barnet vid cirka två månaders ålder. För dopet behövs minst en fadder som är medlem i den ortodoxa kyrkan. Eventuella andra faddrar kan också vara medlemmar i någon annan kristen kyrka. Vid behov kan prästen hjälpa till med att hitta en fadder. Det är bra att ta kontakt med prästen snarast möjligt efter barnets födelse.

Församlingens svenskspråkiga präster ->

Kontaktuppgifter till jourhavande präst  (länken för till de finska sidorna)

Dopförrättningen

Dopet föregås av namngivningen. Barnet som ska döpas kläs av och faddern bär fram barnet, som svepts in i en handduk, till den dopförrättande prästen. Efter namngivningsbönen läser faddern kyrkans trosbekännelse på barnets vägnar.

Den egentliga dopförrättningen inleds med att vattnet helgas. Själva dopet utförs så att barnet tre gånger sänks ner i vattnet i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Nedsänkningen i vatten innebär deltagande i Kristi död, och uppstigandet ur det deltagande i hans uppståndelse.

Efter dopet kläs den döpta i en ren, vit dräkt som tecken på det nya livet. Efter detta övergår man till att förrätta det andra heliga mysteriet, myrrasmörjelsen.

Myronsmörjelsen

Smörjelsen med myron (chrisma) sker omedelbart efter dopet. Med myron smörjer prästen den döptas panna, ögon, näsborrar, mun, öron, bröst, händer och fötter med korsets tecken.

Myron är sigillet på den Helige Andes gåva som gör att Anden blir en del av den nydöpte kristnes liv, alldeles som den utgöts över Kristi apostlar den första pingstdagen (Apg 2:1–11). Före läsningarna ur Bibeln (Rom 6:3–11 och Matt 28:16–20) bär faddrarna barnet tre varv runt dopfunten som ett tecken på evig trohet till och gemenskap med Kristus.

Dopets betydelse

I Finland är de allra flesta dop som förrättas barndop, eftersom föräldrarna som gåva till sina barn vill ge delaktigheten i evigt liv. Dopet är det heliga mysterium som införlivar oss i kyrkans gemenskap. Hit hör också fostran i det kristna livets grundläggande övertygelser och levnadssätt. Redan i Bibeln kan vi läsa om hur hela familjer tog emot dopet (Apg 16:14–15). Att känna Gud är inte enbart en förståndsfråga, och därför ansåg kyrkan från början att dopet också tillhör barnen. Dopet måste i vilket fall nu liksom då följas av kristen fostran under barnens uppväxttid. Genom att låta döpa sina barn förbinder sig föräldrarna och faddrarna att ge dem denna fostran. Församlingen bistår föräldrarna och faddrarna i denna uppgift.